Sök på hunnestad.org, genom att klicka på förstoringsglaset här ovan

Boende på Hunnestads Säteri 1448 - 1833

1400-talet
1448 Myre, Jens g.m. Sparre, Ellen.
1450-80? Myre, Bodil g.m. Jacob Kyrning (Bodil Pedersd. eller Jensd.)
1459 Bielke, Andersen, Joseph g m Splid, Kirsten (Även ägare till Gyllerup, Hörups sn).

15- 1600-talet
1492-1508 Bielke, Josephsen, Tilluf g m Bing, Ovesdotter, Gunhild
1533-36 Bielke, Josephsdotter, Bente g m Myre, Jacobsen Jacob
1547 Myre, Jacobsdotter, Beate g m Gere, Jensen Most
1554-64 Myre, Jacobsen, Jens g m Hvittenstjern, Andersdotter Johanne
1564-82 Myre, Jensdotter, Beate g m Gynge, Pedersen Mikkel
1564-1622 Myre, Jensdotter, Beate g m Falk-Mormand, Clausen, Jens (Även ägare till Björnstorp, Gödelöv sn).
1570-1630 Myre, Jensdotter, Clara g m Maccabaeus, Vildmand, Johan
1600- Arrendator Otte Petersson Weidrish.

1700-talet
1701 Inspector Ragusta, dräng Christen Larsson, Piga Margaretha.
1710 Arrendator Hans Hindrich Schreiber, hustru Magdalena Elisabeth Pedersdotter.
1713 Ehrenflycht, Sven Erlandsson, död 1713 på Hunnestad, Inspektor över greve 0. W. Königsmarcks gods i Skåne; landkommissarie under kriget 20 dec. 1676—79.
1744 Ladufogde Nils Larsson.
1756 Lysning för Jacob Graanstedt och Maria Asp på Hunnestads sätesgård. Maria Asp var en dotter till skovaktaren på Marsvinsholm.
1764 Bouppteckning efter prästänkan Maria Havemann- Hildebrand, hennes syster Margaretha Havemann har förmodligen också bott på säteriet. "Jungfru Hedvig Petreya som många år warit i huset närvarande"
1766 Ladufogden Jepp Nilsson, Inspector Somonar, Hustru Maja Löfgren, piga Ingeborg.
1787 Tjänsteman Rosenborg, Christina Ahlberg, Inhyse Roer, hustru Anna, piga Bengta Pehsdotter.
1782-1791 Ladufogden Lars Rixort 35 år, Hustru Karna 31 år, son Jöns 6 år, dotter Mätha 4 år, dotter Kirstina 1 år.

1800-talet
1804-1808 Ryktaren Erland Håkansson f 1766, hustru Elna f. 1778, son Pehr f. 1798, dotter Sissa född 1803.
1804-1808 Väfvare Malmberg f. 1760, hustru Johanna f. 1761.
1809 - 1833 Vävfare Pehr Gustaf Herling f. 1756 (bouppteckning 1833), hustru Maria Christina Bergren f. 1778, s. Rustmästare Bernard f. 1797, s Pehr Gustaf f. 1800, d. Carolina Wilhelmina f. 1805.
1814-1820 Gesäll Anders Nordström f. 1801.
1814-1820 Skomakare Lars Pettersson f. 1883, hustru Elna Hansdotter f. 1786, son Magnus f. 1811, s. Andreas f. 1813, s. Carl Johan f. 1816, dotter Märta f. 1818.
1827-1831 Enkan Gunilla Nilsdotter född 1764, pigan Catharina f. 1752, dräng Bengt Nisson Sjicklig f. 1803.
1827-1831 Enkan Sestred Nilsdotter f. 1795, son Nils Månsson f. 1819, son Jöns Nilsson f. 1826, dotter Ingar Månsdotter f. 1820.

Danska adelssläkter i Hunnestad under 1400-1600 talen.

          

Vapensköldar Bielke, Bing, Myre och Hvittenstiern

Adeln på Hunnestads säteri finns dokumenterad från slutet på 1400-talet fram till 1630 då Hunnestads historia blev gemensam med Marsvinsholms.
Adeln på Hunnestad har beskrivits som dansk lågadel, men Joseph Andersen Bielke hade enligt Danmarks Adels årsbok anor till riddarsläkterna Hak, Galen, Erlandsen, och till självaste Skjalm Hvide. Joseph Andersen Bielke nämns i första hand skriven till Gyllerup (troligen Ingelstad h.). Joseph Andersen Bielke var gift med en Kirsten Splid. Sonen Tilluf Josephsen Bielke skrev sig även han både till Gyllerup och till Hunnestad år 1496.


Tilluf Bielke var gift med Gunhild Ovesdotter Bing, hon var dotter till Ove Bing på Dybäck, Vemmenhögs h. Tilluf hade minst fyra syskon; Anders Josephsen Bielke skrev sig till Bellinge, Sönder Kirkeby på Falster och namnet Falster ingår därefter som ett tillägg på namnet Bielke på denna gren. Anders Bielke-Falsters söner är kända eftersom de processade om arvslotter på gårdarna Gyllerup (Ingelstad h.) och Hunnestad.

Sonen till Tilluf Bielke och Gunhild Bing hette Jens Tillufsen Bielke född c:a 1500, denne var en av 43 ”menige Adell og Ridderskaff udi Schone, Halland och Blegindt” som svurit trohetsed till Christian III år 1536 på Rigsdags-Recessen på Köpenhamns slott. Jens Tillufsen Bielke räknas även som norska Bielkesläktens stamfader. Mer om norska Bielke-ätten:  Norsk biografisk leksikon

Den som tog över Hunnestad efter Tilluf Bielke var systern Bente Josephsdatter Bielke. Bente var gift med en Jacob Kyrning Myre som nämns i olika dokument 1533 – 1541. Jacob Myre var en Rideman – en sorts kronans budbärare att förmedla kungliga beslut. Adeln och ridderskapet gjorde en förlikning med Borgmästare och Rådh i Lund 1539 på Christian III vägnar. I denna förlikning fanns Jacob Myre till Haenedstedt (Hunnestad) med bland ridderskapet. Deras son Jens Myre nämns bland de stupade i slaget under nordiska sjuårskriget vid Axtorna, Faurås h i Halland den 20 oktober 1565.

Jens Myre var gift med en Johanne Hvittenstjern som var dotter till Anders Jacobsen Hvittenstjern vilken stod biskopen i Århus nära och var biskoplig lensman på Holbeack gård. Jens Myre och Johanne Hvittenstjern hade två döttrar Beate och Clara.

Beate Myre var hustru till Mikkel Pedersen Gynge i hans tredje äktenskap, denne blev ärad för sina insatser i Göinge mot svenska attacker mot Skåne. Som änka gifte Beate Myre om sig med Jens Falk som i Jordrevningsprotokoll 1671 nämns som ägare till Hunnestad i slutet av 1500-talet. Jens Falk hette egentligen Jens Clausen Falk Mormand. Namnet Falk tog han efter sin mor som tillhörde denna urskånska ätt.

Den andra dottern till Jens Myre och Johanne Hvittenstjern - Clara Myre var gift med Johan Maccabaeus Vildman, vilkens fader var teologen och professorn i Köpenhamn Christian Maccabaeus. Denne Christian Maccabaeus var född i Wittenberg i Tyskland och kom till Danmark i samband med reformationen på 1530-talet. Johan Maccabaeus mor var Kirsten Clausdotter Gagge född på Rydsgård, Ljunits härad. Johan dog 1618 och efterlämnade änkan Clara Myre utan kända arvingar. Clara Myre sålde Hunnestad omkring 1630 till den store godssamlaren Otto Marsvin från Dybäck. Otto Marsvin hade även gift till sig och friköpt sig från övriga arvingar till Krageholm.

Hunnestad säteri revs i mitten av 1800-talet och några teckningar eller bilder av säteriet tycks inte finnas. Men med hjälp av tre källor; karta, Gillbergs beskrivning och en bouppteckning från 1700-talet, kan vi få en ganska tydlig bild av säteriets utseende.

  

Geometrisk ägodelningskarta 1745. Mangårdsbyggnaden har tre skorstenar som stämmer med bouppteckningens uppräkning av tre spisar. Vanliga samtida bondgårdar saknade skorstenar. 

 

Danska herregårdar med anor från medeltiden, Gamla Brolökke, Fyn tv eller Molgaard, Aalborg th kan illustrera Säteriets mangårdsbyggnad med korsvirke, tegeltak och tre skorstenar. Läs mer Dansk center för herrgårdar

Ur J Lorents Gillberg ”historisk, Oeconomisk och geografisk beskrifnining öfver Malmöhuslän, 1765: "Denne gård har en carecters byggnad av korsvärk med tegeltak. Ladugården består av 3:ne korsvärks byggnader med halmtak. Till gården ligger en liten kiöks och 2.ne humlegårdar. Gården äger nödtorftig skog fiske i 2:ne dammar av karp och rudor".

   

Ladugården består av 3:e korsvirkesbyggnader med halmtak som denne Herregård på Fyn i Danmark. Till höger interiör från Fjellerups huvudgård på Frilandsmuseet i Köpenhamn.

Rundvandring i Säteriet med hjälp av en bouppteckning från 1764 efter prästänkan Maria Havemann dotter till tullnären i Karlshamn Hjeronius Havemann och hustrun Ellisabeth Kehrvasse.

Säteriets huvudbyggnad kan ha haft denna planlösning:

 

Inventarier:

Uppvärmning - En Nattvards ugn I sahlen mindre och söndrig, en järnpanna I kiöket, tre järnrör till Kakelugnen.
Uti Spiskammaren …. Uti Kiöket; En hönsabur, en wattn spann af Boke, två Dito af Eke med en järnjord utan grepe, en strippa bytta, fyra Baketråg af furu gamla, en öhra fjerding af Boke, en Besmarre.

Uti Cammaren innan för Stugan; En Eke kista med 12 st hörnband grepar samt lås ock nyckel, en gammal Eke kista med Stillt håg grej samt järngrepar lås ock hängslor, en Dito med listwärck af Eke beslag, en Mindre Eke kista med 8 st hörne band, lås ock hängslor, en Cofert af furu med lås ock öfvrigt järnbeslag, en gammal furu kista utan låck, en gammal Dito Mindre med söndrig lås och löst låck, en Brunmåhlad draglåda med 2 ne små lösa lådor ock runda järnvingar uti, en rund Brunmåhlad Dito med gammalt lås ock hängslor, ett litet Ekeskrin med röda listor gammalt lås ock nyckel, en hög furubänk med låck, ett mindre brunt Ekeskrin med lås, hängslor ock grepar, en liten kryddlåda, ett Matskåp af furu med lås utan nyckel, ett mindre brunt skåp med 2 ne halfdörrar med lås ock hängslor, ett gammalt så kalladt flua skåp med wäf på sidorna, ett litet furu bord med brunmåhlat bordblad och korsfot, en gammal Eke Stann tunna, en gammal hallf stann tunna af Eke, en gammal drickesfjerding söndrig, en öhrafjerding, två aflånga bänkar af furu, en hylla med 4 st hörneband, två större häcklor, två mindre och smahlare dito, en gammal fohla häck under loftet, en stor gryn skopa, två små korgar, en lös Thebords skifva.

Uti Dagliga Stugan; Ett Brunmåhlat skåp med järn grepar lås ock hängslor, ett Dito mindre söndrigt, ett flatt aflångt Dito mindre med lås, ett högt Dito än mindre bak kakelugnen, ett litet matskåp med 4 st tillhöriga lådor, en skjärm bestående af 6 dehlar med swart wäf öfverdragen, en brunmåhlad bordbänck, ett Dito slag bord, ett brunmåhlat gammalt sängställe, två futellyer med sydt säte ock ryggstycke af trä.

Uti Sahlen; En stor klädes låhr af furu, ett Thebord öfverdraget med blått ock rödt sitz, ett litet sängställe af furu, ett litet fyrkantigt järnbeslagit penning skrin med lås ock nyckell, en gammal spånsäng, en spinneråck, en garnwinda, en Lähnstohl med rödt wärckanes öfverdrag, en Dito med blått säte, sex st stohlar, tre gamla Råssläders stohlar, en gammal trästohl går på 4 st små hjul, en gammal söndrig lähnstohl med sydt öfverdrag, ett litet brunt fällbord med tillhörande fötter, fyra stohlar med hwitt Blångarns säte 2ne i sahlen ock 2ne Dito på Lofts Cammaren.

Uti Förstugan; En stor lång gammal furukista med gammalt ock söndrigt lås utan nyckel, två gamla sängtak af furu, en fönster läm.

Uti Cammaren på Gården; Fyra gamla Eke kahr, en öhra stann tunna af Boke, en kierna, ett Kahr botten, en längre ock tre st kortare furubräder, två st kahraband.

Uti Kiällaren; Bryggeballja af Eke med 3 st järnband, Silla ballja, fyra Drickes åttingar, en aflång furulåda, ett gammalt kahr utan botten med tre järnband,två swahla tunna af Eke, En öhra bytta af Boke med låck, ett stort rundt bordblad, en gammal stantunna wid dörren af furu, en gammal fjerding, två små byttor utan botten a rund krantz, en kahra bänk af Boke, två drickes halftunna, två drickesfjerding, 1 Öhrabytta, en gammal stann fjerding.

På Lofts Cammaren; Brunmåhlat sängställe, Bord med inhängd stenskifva ock korsfot, litet järn beslaget chatull med lås och nyckell, 3 st Råssläder stohlar söndriga, två sämbre gamla stohlar med swart säte, en Drickesfjerding. Gardiner; Lärfts gardiner 3 ½ ahln hwardera med tillhöriga kappor i dagliga stugan.

På Loftet; Bättre och sämbre. Träwahror.Tre gamla Järnbeslagna Pottugnsjuhl, två gamla Pottugns stohlar, en swart fodral till En Eke kista af furu bräder.

 

 

Hunnestads Säteri

huvudg 2331x1575 414x280Ur J Lorents Gillberg ”historisk, Oeconomisk och geografisk beskrifnining öfver Malmöhuslän”, 1765:

”Hunnestad Säteri 2 1/8, Sjöblads arfvingare
Denne gård har en carecters byggnad av korsvärk med tegeltak. Ladugården består av 3:ne korsvärks byggnader med halmtak. Till gården ligger en liten kiöks och 2.ne humlegårdar. Gården äger nödtorftig skog fiske i 2:ne dammar av karp och rudor. Torfmossar till husbehov. Åker och äng uti 4:ra st med stengårdar inredede wångar af någorlunda god art och tillrådelighet. 12 och trettio en fyra tio åttondels insockne, tre sextondels utsockne hemman och 26 st gatuhus med torp samt en insockne skwalteqwarn.”

Hunnestad säteri 2,1/4 mantal 1721, c:a 100 hektar, lyder under Marsvinsholm sedan 1630. Gården var belägen på höjden norr om byn. Husen revs troligen i samband med skifte i mitten på artonhundratalet.
Ur Jordrevningsprotokoll 1671:
"Uthi Skårby Sochn och hånestad by, ligger ett Uhrgammalt, doog litet Säterie, Hånestadh gårdh benembdt. Dess Possessier i forna tijder och så widja dee gambla bönder kunde minnas, har warit een Adelsman wedh nampn Jöns Falk. Därefter Egde denne lilla Gården en fruu som heet fru Clara Myra som war Jöns Falks fruus syster, hwilken Sahl. Hr Otto Marswijn be:e Gårdh har sig tillhandlat för 40 åhr sedan.."
Ur Skånska generalguvernementskontorets Landsbokhållares arkiv Tiondekommssionens dokumentböcker. herrgårdsbeskrivningarna 1682:
"Honnestad gårdh utji Skårby sochen som ähr hans Hög exce:lls gref Könningz tillhörande. 1. Er för några åhr sädhan af wådhe ill aff brändt, men befinnis en Ny lade länge opsatt, som er böght aff Tömer, Leer, och täckt med halm, med Lasshult och fodträr som består utji 25 binningar. 3. Säterijt liger på en waker ort, och den Ny Länge som rede er opsat i åhr, Ligins intet wed nogen bondehus... 4: Säterijt finds wed Honnestede by, dog En liten ström i mellom, utji huilken by finis 10 hemmen 5 gåthus Som giör deres wäkedagz till Marsvinsholm. 10 finds at hafua warit it gamelt säterij urminis tidh medh de elste. 11. Haffua altid niutet samme frihet Som andre adels sätterier."
Följande torp och gårdar tillhör Hunnastad Säteri under 1700-talet (Gillberg).
Hunnestad by - Gusnafva by
Insockne frälse 2 1/2 mantal - Insockne frälse 6 mantal
Gatuhus 12 st. - Gatuhus 9 st.
Mjölqwarn 1 st.
Enstaka torp 4 st.
Övriga torp:
Blekstorp ½, Fulie ½
Rygårdstorp 1/8, Kullen 1/8, Lilla Kullen 1/8, Hassleholmen 1/8, Ljungstorp 1/8, Klöfven 1/8, Saltholmen 1/8, Milkesborg 1/8.
Vid enskiftet 1827, fanns 2,1/8 mantal. Till säteriet hör även mark i Präst- och Klockare- hejdan. 1827 ägs Hunnestad säteri av Öfverkammarherren och Commendanten af Konglige Nordstjärne orden Högwälborne Grefve Herr Eric Piper i Marsvinsholm.
1907 finns arealen vid området där Gussnavas gamla by låg. 2, 1/8 mantal 109 hektar och 69 ar. Det är troligt att Erikslund byggdes när Hunnestad säteri flyttades.
Ur Skånes Kalender - Nils Larsson och JP Velander 1878:
Skårby socken "Hunnestad Säteri med en mängd underlydande har sin historia gemensam med Marsvinsholm, med hvilken det är förenadt till ett gods".
Balkåkra socken Marsvinsholm "Godset består f.n. af säterierna Marsvinholm och Hunnestad, 12 1/8 mantal samt dessutom 13 311/376 mantal inom Balkåkra, Skårby och Snårestad socknar, omfattar en areal af c:a 4,700 tunnland, hvaraf omkring 3,500 tunnland åker, 860 tunnland bok- och ekskog, 125 tunnland äng och återstoden betesmark".

 fig23myre 296x250fig8bielke 302x250

Bilder: till vänster Myre,  till höger Bielke

Adeln på Hunnestads säteri finns dokumenterad från slutet på 1400-talet fram till 1630 då Hunnestads historia blev gemensam med Marsvinsholms.

Adeln på Hunnestad har beskrivits som lågadel, men Joseph Andersen Bielke hade enligt Danmarks Adels årsbok anor till riddarsläkterna Hak, Galen, Erlandsen, och till självaste Skjalm Hvide. Joseph Andersen Bielke nämns i första hand skriven till Gyllerup (troligen Ingelstad h.). Joseph Andersen Bielke var gift med en Kirsten Splid. Sonen Tilluf Josephsen Bielke skrev sig även han både till Gyllerup och till Hunnestad år 1496.

Tilluf Bielke var gift med Gunhild Ovesdotter Bing, hon var dotter till Ove Bing på Dybäck, Vemmenhögs h. Tilluf hade minst fyra syskon; Anders Josephsen Bielke skrev sig till Bellinge, Sönder Kirkeby på Falster och namnet Falster ingår därefter som ett tillägg på namnet Bielke på denna gren. Anders Bielke-Falsters söner är kända eftersom de processade om arvslotter på gårdarna Gyllerup (Ingelstad h.) och Hunnestad. Sonen till Tilluf Bielke och Gunhild Bing hette Jens Tillufsen Bielke född c:a 1500, denne var en av 43 ”menige Adell og Ridderskaff udi Schone, Halland och Blegindt” som svurit trohetsed till Christian III år 1536 på Rigsdags-Recessen på Köpenhamns slott.

Den som tog över Hunnestad efter Tilluf Bielke var systern Bente Josephsdatter Bielke. Bente var gift med en Jacob Kyrning Myre som nämns i olika dokument 1533 – 1541. Jacob Myre var en Rideman – en sorts kronans budbärare att förmedla kungliga beslut. Adeln och ridderskapet gjorde en förlikning med Borgmästare och Rådh i Lund 1539 på Christian III vägnar. I denna förlikning fanns Jacob Myre till Haenedstedt (Hunnestad) med bland ridderskapet. Deras son Jens Myre nämns bland de stupade i slaget under nordiska sjuårskriget vid Axtorna, Faurås h i Halland den 20 oktober 1565.

Jens Myre var gift med en Johanne Hvittenstjern som var dotter till Anders Jacobsen Hvittenstjern vilken stod biskopen i Århus nära och var biskoplig lensman på Holbeack gård. Jens Myre och Johanne Hvittenstjern hade två döttrar Beate och Clara.

Beate Myre var hustru till Mikkel Pedersen Gynge i hans tredje äktenskap, denne blev ärad för sina insatser i Göinge mot svenska attacker mot Skåne. Som änka gifte Beate Myre om sig med Jens Falk som i Jordrevningsprotokoll 1671 nämns som ägare till Hunnestad i slutet av 1500-talet.

Jens Falk hette egentligen Jens Clausen Falk Mormand. Namnet Falk tog han efter sin mor som tillhörde denna urskånska ätt. Den andra dottern till Jens Myre och Johanne Hvittenstjern - Clara Myre var gift med Johan Maccabaeus Vildman, vilkens fader var teologen och professorn i Köpenhamn Christian Maccabaeus.

Denne Christian Maccabaeus var född i Wittenberg i Tyskland och kom till Danmark i samband med reformationen på 1530-talet. Johan Maccabaeus mor var Kirsten Clausdotter Gagge född på Rydsgård, Ljunits härad. Johan dog 1618 och efterlämnade änkan Clara Myre utan kända arvingar.

Clara Myre sålde Hunnestad omkring 1630 till den store godssamlaren Otto Marsvin från Dybäck. Otto Marsvin hade även gift till sig och friköpt sig från övriga arvingar till Krageholm.

Rundvandring i Säteriet med hjälp av en bouppteckning från 1764

Uppvärmning - En Nattvards ugn I sahlen mindre ock söndrig, en järnpanna I kiöket, tre järnrör till Kakelugnen.

Uti Spiskammaren …. Uti Kiöket; En hönsabur, en wattn spann af Boke, två Dito af Eke med en järnjord utan grepe, en strippa bytta, fyra Baketråg af furu gamla, en öhra fjerding af Boke, en Besmarre.

Uti Cammaren innan för Stugan; En Eke kista med 12 st hörnband grepar samt lås ock nyckel, en gammal Eke kista med Stillt håg grej samt järngrepar lås ock hängslor, en Dito med listwärck af Eke beslag, en Mindre Eke kista med 8 st hörne band, lås ock hängslor, en Cofert af furu med lås ock öfvrigt järnbeslag, en gammal furu kista utan låck, en gammal Dito Mindre med söndrig lås och löst låck, en Brunmåhlad draglåda med 2 ne små lösa lådor ock runda järnvingar uti, en rund Brunmåhlad Dito med gammalt lås ock hängslor, ett litet Ekeskrin med röda listor gammalt lås ock nyckel, en hög furubänk med låck, ett mindre brunt Ekeskrin med lås, hängslor ock grepar, en liten kryddlåda, ett Matskåp af furu med lås utan nyckel, ett mindre brunt skåp med 2 ne halfdörrar med lås ock hängslor, ett gammalt så kalladt flua skåp med wäf på sidorna, ett litet furu bord med brunmåhlat bordblad och korsfot, en gammal Eke Stann tunna, en gammal hallf stann tunna af Eke, en gammal drickesfjerding söndrig, en öhrafjerding, två aflånga bänkar af furu, en hylla med 4 st hörneband, två större häcklor, två mindre och smahlare dito, en gammal fohla häck under loftet, en stor gryn skopa, två små korgar, en lös Thebords skifva.

Uti Dagliga Stugan; Ett Brunmåhlat skåp med järn grepar lås ock hängslor, ett Dito mindre söndrigt, ett flatt aflångt Dito mindre med lås, ett högt Dito än mindre bak kakelugnen, ett litet matskåp med 4 st tillhöriga lådor, en skjärm bestående af 6 dehlar med swart wäf öfverdragen, en brunmåhlad bordbänck, ett Dito slag bord, ett brunmåhlat gammalt sängställe, två futellyer med sydt säte ock ryggstycke af trä.

Uti Sahlen; En stor klädes låhr af furu, ett Thebord öfverdraget med blått ock rödt sitz, ett litet sängställe af furu, ett litet fyrkantigt järnbeslagit penning skrin med lås ock nyckell, en gammal spånsäng, en spinneråck, en garnwinda, en Lähnstohl med rödt wärckanes öfverdrag, en Dito med blått säte, sex st stohlar, tre gamla Råssläders stohlar, en gammal trästohl går på 4 st små hjul, en gammal söndrig lähnstohl med sydt öfverdrag, ett litet brunt fällbord med tillhörande fötter, fyra stohlar med hwitt Blångarns säte 2ne i sahlen ock 2ne Dito på Lofts Cammaren.

Uti Förstugan; En stor lång gammal furukista med gammalt ock söndrigt lås utan nyckel, två gamla sängtak af furu, en fönster läm.

Uti Cammaren på Gården; Fyra gamla Eke kahr, en öhra stann tunna af Boke, en kierna, ett Kahr botten, en längre ock tre st kortare furubräder, två st kahraband.

Uti Kiällaren; Bryggeballja af Eke med 3 st järnband, Silla ballja, fyra Drickes åttingar, en aflång furulåda, ett gammalt kahr utan botten med tre järnband,två swahla tunna af Eke, En öhra bytta af Boke med låck, ett stort rundt bordblad, en gammal stantunna wid dörren af furu, en gammal fjerding, två små byttor utan botten a rund krantz, en kahra bänk af Boke, två drickes halftunna, två drickesfjerding, 1 Öhrabytta, en gammal stann fjerding.

På Lofts Cammaren; Brunmåhlat sängställe, Bord med inhängd stenskifva ock korsfot, litet järn beslaget chatull med lås och nyckell, 3 st Råssläder stohlar söndriga, två sämbre gamla stohlar med swart säte, en Drickesfjerding. Gardiner; Lärfts gardiner 3 ½ ahln hwardera med tillhöriga kappor i dagliga stugan.

På Loftet; Bättre och sämbre. Träwahror.Tre gamla Järnbeslagna Pottugnsjuhl, två gamla Pottugns stohlar, en swart fodral till En Eke kista af furu bräder.

Maria Havemann dotter till tullnären i Karlshamn Hjeronius Havemann och hustrun Ellisabeth Kehrvasse.

Maria var gift med Albert Hildebrand den 4 maj 1694.

AH var präst i Villie. Maria Havemann bodde på Hunnestads Säteri som prästänka och dog där 1764. Det är med hjälp av hennes boupp -teckning som vi kan ana hur säteriet var inrett på 1700-talet.

Göran Olsson, Krageholmsvägen 511, 271 96 Ystad goran.olsson@hunnestad.org