Hunnestad är en liten by med stor historia i Skårby socken, Ljunits härad i fd Malmöhuslän.

Enligt ”Ortnamn i Skåne” Bengt Pamp, betyder namnet Platsen vid åsen. Den gamla bebyggelsen ligger vid ett vattendrag i en rundad dalgång mellan markerade höjder. Förleden i Hunnestad kan komma av ”hun”, vilket betyder ås, förleden kan även tolkas som ”Huni” eller ”Huna”, vilket är ett personnamn. Efterleden ”stad” är ett urgammalt namn i nordiska språken som betyder ställe eller plats.

Hunnestads bykärna, befinner sig på tomter där det har funnits gårdar och gatuhus sedan vikingatiden. Före enskiftet 1827 fanns, på denna plats, 11 gårdar och 6 gatuhus och på den lilla ytan bodde över 100 personer, varav de flesta var barn. En bit bort mot sydväst, där bäcken rinner i kanten av en brant slänt låg vattenmöllan, en husbehovsmölla av skvaltetyp vilket innebar att möllehjulet låg horisontellt i bäckrännan. På höjden alldeles norr om byn, kan man föreställa sig det gamla säteriet med ståtliga korsvirkesbyggnader. Ekonomibyggnaderna var sammanbyggda i u-form och täckta med halmtak. Mangårdsbyggnaden låg i öster och var även den i korsvirke, men med tegeltak och tinnar.

Hunnestads By och säteri som innehades av urskånsk-dansk adelssläkt. Olika källor från 1600-talet antyder om att säteriet är bland de äldste i Skåne:

Jordrevningsprotokoll 1671 "Uthi Skårby Sochn och hånestad by, ligger ett Uhrgammalt, doog litet Säterie, Hånestadh gårdh benembdt. Dess Possessier i forna tijder och så widja dee gambla bönder kunde minnas, har warit een Adelsman wedh nampn Jöns Falk. Därefter Egde denne lilla Gården en fruu som heet fru Clara Myra som war Jöns Falks fruus syster, hwilken Sahl. Hr Otto Marswijn be:e Gårdh har sig tillhandlat för 40 åhr sedan.."

Ur Skånska generalguvernementskontorets Landsbokhållares arkiv Tiondekommssionens dokumentböcker. herrgårdsbeskrivningarna 1682:
"Honnestad gårdh utji Skårby sochen som ähr hans Hög exce:lls gref Könningz tillhörande. 1. Er för några åhr sädhan af wådhe ill aff brändt, men befinnis en Ny lade länge opsatt, som er böght aff Tömer, Leer, och täckt med halm, med Lasshult och fodträr som består utji 25 binningar. 3. Säterijt liger på en waker ort, och den Ny Länge som rede er opsat i åhr, Ligins intet wed nogen bondehus... 4: Säterijt finds wed Honnestede by, dog En liten ström i mellom, utji huilken by finis 10 hemmen 5 gåthus Som giör deres wäkedagz till Marsvinsholm. 10 finds at hafua warit it gamelt säterij urminis tidh medh de elste. 11. Haffua altid niutet samme frihet Som andre adels sätterier."

Prästrelationerna 1690: ”Hönnstadh hvarest en herrgårdh är, hvilken kallas Hönnestadh gårdh, och meenes vara then elste i Skåne, som adlige privilegier äre förunte”.

Utdrag från Enskifte av Hunnestad 20 augusti 1827
§ 16 Möllans plan blir behållen och utläggs derjemte Å Byagatan intill bäcken och nemde plan 2 tunnland 22 4/10 kappeland jord att ganas för gatehusen 5,6,13,16,17,18.
§ 18 Enskiftesplanerna tagas i bruk innevarande års efterhöst och Hemmanens utflyttning verkställes inom nästkommande årets utgång.
§ 19 Utflyttningsunderstödet på hwarge Cirkulations tunnland, för de utflyttade Hemmanen, bestämmes af Godemännen till En Rd 16 s Banco.
§ 20 Sedan berednings grunderne för hwad till denna Enskiftesförrättning hörer blifvit i föregående paragrafer intagne föreslogs ämnet rörande planindelningen hwarand respektive jordägaras ombud Herr befallningsmannen Berlin begär att Hunnestads Säteri bestående af 2 1/8 mantal och hwars åbyggnader till det mästa äro förfallna samt underlydande hemman och lägenheter numera disponeras under Marsvinsholms Säteri må warda utflyttad på den såkallade fäledsmarken inberäcknad Präste- och Klockarehejderna och därstädes erhålla sitt hela ägovälde fördels till Marsvinsholms Gård och Hunnestads By afstådde alla inägor efter ågångne Taxeringen och att öfriga beloppet af nemde Fäladsmark må blifva samfält dermed att gagnas till nödige wägar och annat behövligt för Marsvinsholms och Hunnestads Säteriers räkning.
Efter noga kännedom om i frågavarande Fäladsmarks beskaffenhet som till odling af åker och äng tjenlig är samt till avseende på ett så nyttigt företag genom användbar och gagnelig odling förklarade förrättningsmännen att planen för säteriet erhålles i enlighet med hwad ombudet här ofvan begärt.
Sedan det befunnits att Hemmanen 4,7,8,9,10,11,12,15 äro till utflyttning skylldige hwaremot N:o 3,10 och 14 qwarblfva i Byen förevistes planerna afpassade efter Lokalen och på Chartan med dess linier utmärkte hwarvid efter en noga förehaf öfwerläggning samma planindelning antogs af alla vederbörande till framtida efterättelse så för de qwarboende som utflyttade hemman.

Ur Skånes Kalender - Nils Larsson och JP Velander 1878:
Skårby socken "Hunnestad Säteri med en mängd underlydande har sin historia gemensam med Marsvinsholm, med hvilken det är förenadt till ett gods".
Balkåkra socken Marsvinsholm "Godset består f.n. af säterierna Marsvinholm och Hunnestad, 12 1/8 mantal samt dessutom 13 311/376 mantal inom Balkåkra, Skårby och Snårestad socknar, omfattar en areal af c:a 4,700 tunnland, hvaraf omkring 3,500 tunnland åker, 860 tunnland bok- och ekskog, 125 tunnland äng och återstoden betesmark".